Shalom!

Idag har de varit en underbar dag som började med uppstigning kl.06.45 och börja jobba kort där efter till kl.14.00.

Efter det så var det träning på det närliggande gymet som gällde.

På kvällen åkte jag med Benjamin och Rebecca till en soldatkonferens ( en konferens som ska rusta dem i tron som är i armen )

Lovsång och predikan var på hebreeiska, men som tur är så är Benjamin begåvad i många språk och kunde översätta för mig och Rebecca.

Predikan var bra, den handlade om att vem som helst oavsett vem man är så kan Gud använda en. Predikaren använde Gideon som exempel på det.

Men det var under lovsången som en sak gick upp för mig. Gemenskapen är något man tar för givet och ser som en självklarhet i sin församling, men när man kommer till en ny ungdomsgrupp i ett helt annat land med en helt annan kultur så gick det upp för mig vad en del av glädjen i att följa Jesus ligger. Jag förstod inte vad som sjöngs under lovsången, men ändå så var jag högst delaktig för jag sjöng med hjärtat tillsammans med dem andra. Lovsång behövs inte uttrycka i ord under en melodi på möten endast, utan med tanke och gärningar lika mycket,  att försöka ära gud med lovsång varje dag är vad det handlar om tror jag.

Jag stod och ärade gud med dem andra lika mycket, fastän jag inte kunde sjunga på deras språk, Jag kände en gemeskap då och insåg att det språk vi använder till våran herre bygger på mycket mer än bara ord. Det kvittar vilket språk vi har eller var vi kommer ifrån, är Gud i fokus så kan alla vara med och känna gemenskapen. Jag kände gemenskapen idag, jag tror det är så det kommer vara så i himmelen, att vi har olika språk men när vi kommer tillsammans inför Jesus vår herre så slås alla språk ihop och bildar en gemensam lovåsng till gud vår herre,  och när vi alla känner detta så tror jag att vi har uppnått den sanna gemenskapen, och att vi alla är bröder och systrar!

Gud välsigne er

Olof

Dela på Facebook